Stenläggning på Södermalm – gränsen mot kommunens mark
I tät stadsbebyggelse möter en fastighets markytor ofta kommunal mark direkt, och gränsen mellan dem är inte alltid där man tror.
Fastighetsgränsen kan gå en bit in från trottoarkanten, vilket innebär att en remsa av det som ser ut som gata eller trottoar i själva verket tillhör fastigheten — eller tvärtom.
Det får två praktiska följder. Vem som ansvarar för underhållet av en viss yta, och vem som ska godkänna ett arbete som berör den.
Arbeten på kommunal mark kräver normalt tillstånd, och det gäller även små ingrepp: att gräva för en anslutning, att ställa upp material, eller att lägga om en yta som visar sig ligga utanför gränsen.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Klarläggande av var fastighetsgränsen faktiskt går
- Bedömning av vilka ytor som ligger på kommunal mark
- Kontakt med kommunen där arbetet berör deras mark
- Tillstånd för uppställning och upplag
- Anslutning som fungerar i nivå mot den kommunala ytan
- Utförande enligt de krav som gäller på kommunal mark
- Dokumentation av vad som utförts var
Så går det till
Gränsen
Vi tar reda på var gränsen går innan arbetet planeras. Den ligger sällan i kanten.
Ansvaret
Vad som är fastighetens och vad som är stadens klargörs skriftligt.
Tillståndet
Berörs kommunal mark söks tillstånd i god tid. Handläggning tar tid.
Anslutningen
Nivåerna ska stämma mot den kommunala ytan. Den är den fasta punkten.
Kraven
Arbeten på kommunal mark har egna krav på utförande och återställning.
Stenläggning Södermalm i hela Stockholm
Att den kommunala ytan är den fasta punkten är den praktiska regel som styr hela nivåsättningen mot gatan. Trottoarens höjd, brunnarnas lägen och kantstenens överkant går inte att ändra, och fastighetens yta ska anpassas till dem — inte tvärtom. Det innebär att en yta som ska ansluta mot en trottoar måste avvägas mot den innan de egna nivåerna bestäms, och att en ritning som utgår från fastighetens insida ofta måste justeras när verkligheten mäts in. Vi mäter därför alltid in den kommunala ytan först. Det andra är tillståndstiden, som är den vanligaste orsaken till att ett innerstadsprojekt förskjuts. Att ställa upp en container, att disponera en parkeringsruta för material, eller att arbeta i gränsen mot trottoaren kräver besked som har handläggningstid — och de går inte att skynda på. Vi söker dem innan tidplanen läggs, inte parallellt med arbetet. Det tredje är att gränsen är värd att ta reda på även när den inte verkar spela roll. En yta som fastighetsägaren underhållit i trettio år kan ligga på kommunal mark, och en remsa som ser ut som trottoar kan vara fastighetens ansvar. Uppgifterna är offentliga och tar minuter att hämta.